Pudasjärvi är en stad i Norra Finland med nästan 9 000 invånare. Från vår naturvackra stad är det bara en timmes bilfärd till Norra Österbottens läns huvudstad Uleåborg. Tack vare de moderna datanätförbindelserna har även detta avstånd i praktiken så gott som försvunnit.

Symboler för Pudasjärvi,”berömd för sin natur”, är Iso-Syöte fjällområde med sina skidcentra och Ijo älv, som i Pudasjärvi flyter fritt. De lockar massor av människor hit under alla årstider.

Tag kontakt

Pudasjärvi stad
Varsitie 7 [karta]
PL 10, FI 93101 Pudasjärvi

Phone: +358 8 587 553 00
Fax: +358 8 823 453

asiakaspalvelupistepudasjarvi.fi

Läge

Pudasjärvi ligger i nordsidan av landskapet Norra Österbotten vid Ijo älv. Arealen är 5 867,09 km² 229,07km² är vatten.

Pudasjärvis centrum heter Kurenala. Kring Kurenala finns det 15 huvudbyar och mindre byar.

Naturen

Naturen i Pudasjärvi är väldigt mångsidig.På södra och västra sidan är det låglänta myrområden. Myren är för det mesta vida, lösa och svårframkomliga som har massor av små djupa tjärnar. Längs bäcken brer sig ut frodiga skuggiga ödemarkmyr.

Pudasjärvi området är en av den största myrtrakten i Finland. Över hälften av kommunens area är myr. Myr är dikade för skogsväxning och odling och nyligen för torvproduktion.

Landskapet i kommunens östsida är berg och fjällterräng. Högsta fjället är Iso-Syöte vilken är Finlands sydligaste fjäll.

Skogen i Pudasjärvi är för det mesta tallskog och på västra sidan är bergen täckta med gran.

Över 200 kvadratkilometer av arean i Pudasjärvi är vatten. Älven Iijoki rinner genom kommunen från öster till väster. Många andra älv och vattensystem går samman med älven Iijoki. Territorialvatten i söder går samman med älven Kiiminkijoki som står under internationell beskyddprogram.

I den östra och inre delen av Pudasjärvi finns det stora sjöar i berg landskapet. De flesta sjön, tjärnen och älven i Pudasjärvi är ändå ganska små.

Tillexempel sjön Pudasjärvi är välkänd med sina öar och uddar för sin rikliga fågelstam. Vattendraget har rikligt med fisk för fiskare och skogen har viltfåglar för jägare. Även rara vilddjur lever i ödemarken.

• Fotogalleri

Historien

Före samer var Iijoki mellersta lopp bebodd av stenålderinvånare som fångade fisk och villebråd. Många ortnamn som tillexempel Lapinniemi, Puhos och Kollaja kommer från sametiden.

Ungefär tusen år sedan kom tavastlänningar för fångstutfärder till Ii-jokidalen.

På 1200-talet när Bottensvikens kustbosättning etablerade sig blev området såkallad ödemarkområde för invånaren. Österbottningar och karelaren använde Ii-joki som rutt för sina handels och förföljelseutflykt. Sjön rikligt med öar nämndes som Pudasjärvi.

På 1570-talet kom omkring tio savolaxare familj längs älven Iijoki och Livojoki med lockelser av bra svedjeland.

År 1639 blev Pudasjärvi självständig kyrkoherdekommun.

1700-talet var århundradet för gymsam utveckling efter stora ofreden.

1800-talets nödår var en prövningstid, man var tvungna att ta till barkbröd. Folkmängden hade ändå sjudubblats under 120 år. Glesbefolkning beskyddade för epidemier och födelsetal var höga.

1865 när församlingen och kommunalförvaltningen gick genom en särutveckling grundades Pudasjärvi kommun.

1872 startade folkskolan i Pudasjärvi. Sockens omfattning och glesbefolkningen gjorde att ambulerande skolan var nödvändig ganska länge; den sista ambulerande skolan slutades år 1952, som torde vara senaste tidpunkten i Finland. Till grundskolan överfördes man år 1972.

Till 1900-talet fick invånarna i Pudasjärvi sin inkomst för det mesta från fiske, jatk, renskötsel, lantbruk och skogsbruk. Socken var en viktig producent för smör och tjära.

I början av 1900-talet var industrin för det mesta hemslöjd. Dom ända industriella företag var såg och kvarnverk. Efter krigen kom det småindustri till Pudasjärvi.

1903 blev Oulus Telefonbolags (Oulun Telefooniosakeyhtiö) telefonlinje till Pudasjärvi färdig. Det var 18 beställare.

Krigsåren prövade socken strängt. Människor från Pudasjärvi stupade i vinterkriget, fortsättningskriget och i Lappskriget tillsammans 417 män.

Slutet av 1940-talet började elektrifieringen.

Till 1960-talet var kommuninvånarna sysselsätta med att bygga väg och broar. Under samma årtionde började kraftig bortflyttning därför att lanbruk och skogsbruk socken kunde inte erbjuda jobb till stora åldersklasser. År 1995 gick Pudasjärvi vid sidan om Finland med i Eu fast kommuninvånarna var mot EU.